1. Konsumtionsvanor i förändring
När, var och hur konsumtionen av mat och dryck sker förändras i snabb takt. Det senaste året har hemarbete och social distansering i hög grad påverkat våra måltidsvanor. Restaurangers försäljning av take-away, matkassar och måltidslösningar har exploderat. Leveranslösningar direkt från restaurang eller via olika budföretag växer kraftigt i storstäderna.
2. Hälsa och medveten livsstil
Medvetenheten om hur den mat vi äter påverkar den egna hälsan ökar. Inte minst i spåren av coronapandemin. Mat och måltider är idag en allt viktigare del av identiteten. Medvetenhet om hur livsmedelsproduktion påverkar exempelvis klimat och biologisk mångfald ökar. Nya restaurangkoncept med hälsofokus ser dagens ljus. Efterfrågan på vegetariskt och veganskt ökar.
3. Digitalisering och innovation
Året som gått har visat hur viktig den digitala utvecklingen är, och i hur hög utsträckning teknikutvecklingen skapar nya möjligheter och förändring. Från en vecka till en annan blev digital beställning och betalning mer regel än undantag i restaurangbranschen. Både restauranggäster och restauranganställda blir allt mer digitala och det ställer krav på nya lösningar som kan optimera verksamheten och ge ökad försäljning.
4. Småskaligt med tydligt ursprung
Vi ser tydligt att småskaliga och regionala produkter efterfrågas allt mer, både från restauranger och från offentliga måltidsverksamheter. Restauranggäster vill veta varifrån råvarorna kommer och hur bonden arbetar. Det bidrar till matupplevelsen. Samma sak gäller för skolrestauranger och förskolor som också drivs av politiska krav för att stödja det lokala näringslivet och svensk livsmedelsproduktion. Coronapandemin har aktualiserat diskussionen om nationell livsmedelsförsörjning.
5. Hållbar konsumtion
Konsumenter och restauranggäster ställer allt högre krav på att det som serveras är hållbart och etiskt producerat. Efterfrågan på hållbara produkter ökar. Det kan vara ekologiskt eller miljömärkt, det kan betyda svenskt, regionalt eller lokalt och för några är det lika med växtbaserat. En tredjedel av den mat som produceras i världen slängs – den största delen i konsumentledet, men svinn uppstår genom hela livsmedelskedjan – från produktion till servering. Alltså är också matsvinn en viktig hållbarhetsfråga.