Till sidans huvudinnehåll
Martin & Servera logotyp
Logga in
Köttguiden: gräs, bete och svenskt nötkött

Köttguiden: gräs, bete och svenskt nötkött

Gräs och bete spelar en central roll i svensk nötköttsproduktion. En stor del av det svenska nötköttet kommer från mjölkkor, framför allt raserna SRB och SLB.
Under betesperioden äter djuren gräs, klöver, maskrosor och andra örter. När djuren tas in från betet under vintern utfodras de bland annat med ensilage, det vill säga mjölksyrat gräs.
  • I Sverige finns beteskrav för mjölkkor. Under betesperioden ska djuren normalt vistas ute minst sex timmar per dag. Betesperioden är fyra månader i södra Sverige och tre månader i norra Sverige.
  • I Sverige får antibiotika inte användas preventivt som rutin. Behandling ska ske efter veterinärmedicinsk bedömning och diagnos.
  • Enligt underlaget når omkring 1–2 procent av dessa djur upp till premiumkvalitet, motsvarande marmoreringsklass 4–5.
  • Den svenska marmoreringsskalan går från 1 till 5, där 5 motsvarar den högsta graden av marmorering.

Naturbeteskött

Naturbetesmarker är permanenta gräsmarker som inte plöjs, sås in, gödslas eller på annat sätt bearbetas. Som permanent gräsmark räknas mark som inte har plöjts upp på minst 20 år. Många svenska naturbetesmarker är betydligt äldre och kan ha varit betesmarker i hundratals år.

Varför blir fettet gult?

Den gula färgen i fettet kan ha flera orsaker. Förutom djurets ras och ålder spelar utfodringen en viktig roll. Gräs och gröna växter innehåller karotenoider, bland annat betakaroten, som kan lagras i kroppsfettet och ge det en tydligare gul ton.

Olika köttraser och lantraser

Black Angus

Black Angus

Har sitt ursprung i Skottland och är en av världens mest spridda köttraser. Angus används ofta i system där djuren får en period med spannmålsbaserad utfodring, så kallad grain fed, vilket kan bidra till hög marmorering och ett mörare kött. Rasen är mycket vanlig i USA.

Grain fed – spannmålsbaserad slutuppfödning

Grain fed innebär att djuren under den avslutande delen av uppfödningen får en mer kontrollerad och energirikare utfodring. Enligt underlaget flyttas djuren ofta under de sista 120–300 dagarna till så kallade feedlots, eller hålls i system där den spannmålsbaserade utfodringen sker nära djuren.

  • Fodret kan bestå av bland annat majs, korn, potatis, soja och hö. 
  • Djuren är ofta omkring 24 månader vid slakt, vilket enligt underlaget ofta ger ett ljusare kött med ren och tydlig köttsmak.
  • Grain fed-system kan ge höga nivåer av marmorering.
  • En av de främsta anledningarna till grain fed är att den energirikare utfodringen bidrar till tillväxt och fettansättning, samtidigt som köttet kan bli mycket mört.
  • Stora rancher och stora arealer ger djuren utrymme att röra sig. 
  • På vissa gårdar sker grain fed-utfodringen fortfarande ute bland djuren.
  • I USA används ofta en hög andel majs i utfodringen, vilket kan bidra till en sötare ton i köttets smakprofil.
  • De vanligaste marknaderna för grain fed-nötkött är USA, Sydamerika och Australien. Det förekommer även i Spanien och Frankrike, men i mindre omfattning.

Läs också

Wagyu: genetik, marmorering och smak

Wagyu: genetik, marmorering och smak

Wagyu är ett samlingsnamn för fyra japanska nötkreatursraser: Japanese Black, Japanese Brown, Japanese  Shorthorn och Japanese Polled.  Japanese Black står för omkring 90 procent av Wagyu-produktionen.
Svensk röd och vit boskap

Inspiration

Svensk röd och vit boskap

SRB är sedan gammalt en av våra vanligaste mjölkkor. Kött från SRB-kor är ett ressurssmart val eftersom de först har mjölkats under många år och varit ute på bete i minst tre säsonger. Köttet har därför ett mer naturligt insprängt fett i musklerna och blir mycket smakrikt. Ett bra mört svenskt kvalitetskött.
Vad är naturbeteskött?

Kunskap

Vad är naturbeteskött?

Naturbetesmarker är permanenta gräsmarker som inte plöjts, såtts, gödslats eller på annat sätt bearbetats på minst 20 år – men ofta mycket längre än så. Markerna hålls öppna av betesdjur som betar och rör sig över dem och därför främjar den biologiska mångfalden. Av de ursprungliga naturbetesmarker som Sverige har haft finns idag bara fem procent kvar.