
Kunskap

Kunskap
Lök är världens mest använda grönsak och innanför skalet finns både C-vitamin, fibrer och en rejäl dos nyttiga antioxidanter. Klassisk lökstekning ska ta minst 20 minuter för att sockret ska fälla ut och ge den gyllenbruna färgen och söta smaken.
Ölands sandrika och torra jord är en perfekt växtplats för lök. Rödlök är känsligare för ljus och fukt än den gul löken och bör förvaras i torrt och kallt, helst nollgradigt. Karamelliserad passar rödlöken både till kött och fisk.
En ny svensk äppelsort som härstammar från Cortland och Ingrid Marie. Fruktköttet är saftigt med fyllig smak. Passar både som dessertfrukt och matäpple.
Klassiskt juläpple med god hållbarhet och fin syrlighet som drar åt citrus. Det fasta men lite mjöliga fruktköttet passar bra i bakverk, sallader och som chutney.
Brysselkål skördas sent och får sin sötma av vinterns köld. Har en mild men tydlig kålsmak. Helst ska brysselkålen ångkokas för att behålla sin spänst, men den kan även ätas rå, strimlad i en sallad.
Nötter, fetaost och bacon är bra smakkompisar till brysselkålen.
En doldis som förtjänar att finnas på fler ställen än julbordet. Rödkålen passar i de flesta sammanhang där det vanligtvis används vitkål. Prova en rosa coleslaw eller en rödkålssallad i sällskap med äpple, nötter och honung.
Har fått ett rejält uppsving och finns i allt från trendiga grönsaksdrinkar till att dyka upp som ny ingrediens i en guacamole. Grönkål är mycket fiberrik och har högt innehåll av A- och C-vitamin.

De flesta kålsorter som brysselkål, savoykål och grönkål är vinterhärdiga och vinner på att skördas när de blivit frostbitna. Smaken blir mjällare och konsistensen mindre trådig.
De små knölarna är näringsrika och har en nötig och lite smörig smak. Jordärtskockan är släkt med solrosen, vilket syns när plantan blommar. Skalad mörknar den snabbt, men håller sig fin om den läggs i vatten.
En riktig fiberbomb som gått från tråkig till trendig. Ge vitkålsalladen nytt liv och blanda den med fler finstimlade rotfrukter, krydda med lingon och bind samman med yoghurt istället för majonnäs.
Alla betor härstammar från strandbetan som odlats i mer än 3000 år. Prova att baka med betorna och låt dem ge smak och färg i en chokladkaka, muffins eller matbröd.
Är ovanligt rik på C-vitamin och var en viktig basföda innan vi fick potatis. Den kan rivas till råkost, tärnad passar den utmärkt i blandrätter som köttfärssås eller pytt. Kålroten klarar av starka smaker och honungsglaserad med ingefära lyfter den till nya smakhöjder.
Ger ofta smak åt grytor och soppor men kan lätt förvandlas till en huvudrätt om den helsteks i ugnen, skärs i tunna skivor och serveras med svampsås.
På vintern behöver moroten ett smakrikt sällskap för att komma till sin rätt. Ugnsrosta och krydda med spiskummin, chili, vitlök eller färska örter. En skvätt apelsin eller citron tar fram morötternas naturliga smak.
På sensommaren tas vinterpotatisen upp. Den har fått mogna i jorden och bildat ett fast och hårdare skal som tål hantering och lagring bättre. Potatisen härstammar från samma familj som chili, paprika, äggplanta och tobak. Däremot är den inte släkt med sötpotatis.
Den söta och lätt kryddiga palsternackan är en fantastisk smaksättare i soppor och grytor. Den kryddiga smaken kan nästan beskrivas som pepparkaka, en karaktär som är särskilt tydlig i friterade skal. Dess sötma drar lite åt kokos. Ska du laga en rotsakscurry eller lattja med asiatiska smaksättare är palsternackan därför ett givet val. Palsternacka och ingefära är en klockren kombo. I en röd thaicurry firar rotsaken särskilt stora triumfer. Den är också idealisk till rotsaksdesserter och späda rötter kan finrivas ner i mjuka kakor. Ugnsrostad kan den blandas med päron av fast sort.



Kunskap